2019-10-31 01:45 #0 av: Flodhest

Sedan jag stängde av menscykeln så har jag inte haft en enda manisk episod. Jag har slutat med all psykofarmaka och har varit helt skovfri i 7 år.

Mina manier yttrade sig som så att jag kunde vara ute och gå 2-3 mil, men när jag kom hem var jag precis lika pigg som innan jag börjat gå. Jag gick och gick som en duracellkanin tills jag började blöda näsblod som droppade ner i snön när jag gick, men inte heller det fick stopp på kaninen. Kände ingen hunger och ingen trötthet. En gång hittade jag en text jag skrivit under en mani som var på 30 A4 sidor med meningar utan slut, början lr sammanhang. Tänk dej att du klipper ut alla ord ur en bok, häller i en hink och drar slumpvisa ord.
Hade även minnesluckor och blev polisanmäld för ofredande- vilket ledde till rättegång- efter att ha skickat 130 suspekta sms på tre dagar till en person jag blev besatt av med mera. Hade svårt att processa sammanhängande tankar, hade oxå dålig tidsuppfattning. Ja det var ett himla före. Jag medicinerades med Seroquel, men det hjälpte föga. Varje mani varade ca en vecka och jag kunde ha en i månaden.

Hursomhelst jag diagnosticerades med endometrios och fick stänga av menscykeln och då blev jag plötsligt helt frisk psykiskt. Först trodde jag det bara var en bra period, men när veckor blev till månader slutade jag med psykofarmakan.

Så, finns det ett samband mellan manier och svängningar i östrogennivåerna?
Jag har googlat (på svenska) men inte hittat någon information.

Jag har hittat info om den hormonella störningen PMDS, men den verkar inte främst yttra sig i upprymdhet, förvirring och osammanhängande tal som det var för mej.

Nån som har liknande erfarenheter lr sitter på kunskap i ämnet?

Jag kan väl aldrig varit äkta bipolär, det kan väl inte bara gå över helt plötsligt?
Finns det andra sjukdomstillstånd som yttrar sig cykliska manier?

/F.d. Galen