Annons:
Etikettdiagnos
Läst 1119 ggr
Anonym
Anonym
2015-06-07 13:49

Alternativ till traditionell gymnasium.

Hejsan! 
Jag har Asperger samt är Bipolär. Jag slutar nu 2:a året på gymnasiet, men efter år av kämpande och ständig ångest så har jag kommit fram till att det bästa för mig är att hoppa av skolan jag går på nu.. (Musikergymnasium), då jag verkligen inte klarar av traditionella undervisningen. Jag har ständig ångest pga behöva va i skolan, med folk, sitta i ett klassrum, med folk osv osv. 
Jag har inga problem med själva skolarbetet och har bra betyg. Jag har dock mer än 80% frånvaro, och gör allt arbete hemma. Som ni förstår så skulle distans passa mig perfekt.
Jag vill läsa klart mina poäng distans på  Komvux, men det är ju precis som det låter, för Vuxna. Jag har pratat med syven, som i sin tur pratade med Komvux och jag måste ha fyllt 20år för att gå där, tyvärr.
folkhögskola är inget alternativ då jag kan så mycket bättre än att bara få godkänt i kurserna. (vilket jag förstod att man endast får).  samt att dom inte har distans folkskola i min ort.

Har någon erfarenheter inom detta? Hur har ni, som är i samma situation som mig, löst detta?
Känns ju som att Komvux skulle kunna göra ett undantag. Det är inte jag som valt att ha ett sånt här liv. Jag vill kunna gå i skolan, varje dag, som alla andra, men det är så uppenbart att det inte funkar..

Hälsningar, Evelina

  • Redigerat 2021-04-23 21:37 av Lia
Annons:
Näring
2015-06-12 01:25
#1

Jag hoppas att min historia kan hjälpa och inspirera dig. Och du inte orkar läsa kan du hoppa direkt till sista stycket.

Jag har också asperger/autism. Jag tycker dock inte om att säga att jag HAR autism, jag är bara annorlunda. Jag klarar inte av att umgås med "vanliga människor", mer än korta stunder och väldigt sällan. Jag har vänner men är oftast själv eftersom jag inte känner någon samhörighet med vanliga människor och eftersom umgänge är fruktansvärt ansträngade och energikrävande för mig. Oavsett vilka människor jag har runt i kring mig, så känner jag mig inte som en del av dom, jag känner att det är en enorm skillnad mellan oss, en skillnad som inte kan förklaras enbart med att "alla är unika".
Men jag har dock fördelen att jag har en fruktansvärt stark självkänsla och är väldigt nöjd med att vara den jag är. Jag vill absolut inte bli som alla andra även om det gick. Jag vill vara exakt den ensamma och självständiga person jag är, som trivs bäst själv. Och jag är inte rädd för vad folk ska tycka om mig, och faktum är att dom flesta respekterar mig då jag även är väldigt snäll och förstående gentemot alla andra. Och många söker kontakt med mig och vill uppenbarligen bli vän med mig, men det blir aldrig någon djupare relation eftersom vi är alldeles för olika.

Jag gick klart gymnasiet och har även studerat, och fortfarande studerar, diverse småkurser efter det, utan problem. Jag umgås inte med klasskamrater och jobbar själv nästan jämt. När det kommer till uppgifter som läraren vill att man ska göra i grupp eller 2 och 2, så säger jag bara rakt ut att "jag jobbar bättre själv", för det gör jag också, och sällan har läraren några invändningar mot det. Jag tänker logiskt och är fruktansvärt stark i mina åsikter och uppfattningar, och ser ingen poäng med att kompromissa fram ett svar med andra. Dom få gånger som jag jobbar tillsammans med en eller flera så slutar det med att jag säger vad jag tycker och tänker och är det någon som tycker annorlunda så kör jag över dom med logiska argument tills dom till slut inte kan säga emot, för jag har helt enkelt rätt. Jag tänker logiskt och objektivt, medan vanliga människor tror och tycker en massa som inte har stöd i verkligheten.

Det jag vill få fram är att alla kan vara den man är, även om man är extremt annorlunda, och vara fullständigt nöjd så. Man måste inte vara som alla andra, eller leva livet som alla andra gör, med vänner, festande, filmkvällar, prata sport och TV-program osv. Oavsett om man har drag som asperger/autism, bipolär eller rent av schizofreni, så kan man vara sig själv och vara nöjd så. Det är inget fel med att vara annorlunda. Det kan t.o.m. vara en styrka. Det finns massor av exempel genom civilisationens histora, på människor som har haft dom personlighetstyper som det västerländska samhället kallar asperger/autism, bipolär, schizofreni o.s.v. som har varit framgångsrika forskare, vetenskapsmän/kvinnor, uppfinnare, musiker, konstnärer, företagare och stora ledare för länder och imperier m.m.

Jag tolkar ditt inlägg som att problemet är kopplat till "folk", eller hur du känner dig i närheten av folk, och inte själva skolan. Är det så att du är rädd för vad andra ska tycka och tänka om dig? Eller känns det jobbigt att inte vara som alla andra, att vara annorlunda? Är du missnöjd med att vara den du är?
Om du fantiserar lite och tänker att du är supernöjd med att vara den du är, och inte är ett dugg rädd för vad andra tycker eller tänker, skulle skolan fortfarande vara ett problem då?

EvelinaS-L
2015-06-15 13:06
#2

#1: Skummade mest igenom ditt inlägg, 

Jag är väldigt nöjd med den jag är, bekväm med mig själv, har bra självkänsla och nedvärderar inte mig själv på något sätt. 

Här även många vänner, och jag har alltid varit noga med att endast låta folk som jag trivs med komma mig nära, så det är inte så att jag har problem med det.

Jag kan inte riktigt förklara vad det är som gör att jag inte klarar av att vara i skolan, men för att försöka förklara så handlar det om tider, att behöva vara i skolan inom ramtiderna. Att sitta i ett klassrum med folk. Jag blir stressad av av mycket folk och energier.

En skoldag från 9-16 funkar inte. Jag blir utmattad och får panik. Mitt måående går från toppen till botten på nån millisekund, vilket är väldigt jobbigt på dagarna också.

Det ända jag är obekväm med är inför framtiden, hur jag ska klara av att ha ett jobb med tanke på hur mitt mående går osv osv.

Jag vill inget annat än att klara av att vara i skolan, men jag har kämpat sen i 7an, och det är uppenbart att det inte funkar. Vi har försökt att prova med att korta ner mina dagar, osv, men inget funkar.

Jag har som sagt inga problem med skolarbetet och jobbar väldigt bra hemma.

_Kram Evelina
_

Upp till toppen
Annons: