O.T/övrigt

Problemställning

2014-03-16 04:10 #0 av: Radioactivekittycat

Hej jag har en mängd flummiga symptom men 0 koll på vad det kan vara. Jag är diagnostiserad med adhd (vilket är välkommet då jag haft dess stereotypa problem sen jag kunnat gå, det borde ha kunnats uppmärksammats tidigare dock.) Förutom att ha varit en hyperaktiv liten duracellkanin med humörsvängningar som hetat duga sen barnsben så började jag få "dippar" först vid 13 års åldern som bara höll i några dagar varje kvartal för att sen vid 16 års åldern blomma ut till lite djupare prylar som höll i iaf några veckor åt gången med tillhörande vanföreställningar (det kravlar runt osynliga monster i rummet som kommer äta upp mig, förbannat läskigt, jag kanske kan locka iväg dom till grannen :) ) och annat smått och gott(självmordstankar, apati, känns som att jag är skapt av bly-fysisk, helt orkeslös, ingen aptit och så verkar mina finmotoriska egenskaper vara som bortblåsta, jag kan känna av ångest men jag tar ingen notis om den). Dessa återkommer med ungefär 2½ månads mellanrum under Oktober- April och är väldigt tärande, inte för att jag får lika grava symptom varje gång men det är ju otroligt jobbigt att bli totalsänkt sådär mellan varven ändå.
     Min sömn är otroligt missanpassad för samhället jag lever i, Jag går mellan 22-30 (ibland mer) timmar utan att kunna sova för att sen inte kunna vakna förrän efter minst 12 timmar(i få fall bara några timmar, men igår 17).
    Minsta lilla föraning om något negativt (jag har en otrolig tendens att vara hypokondrisk å min katts vägar) får mig att ramla isär i småbitar och bli ett nervöst vrak (jag sitter och ylar och gråter och förstår inte vart jag ska ta vägen eller göra och vill få ett nackskott),  Jag kan aldrig slappna av helt utan är hela tiden på högvarv vilket ofta ger mig ångest då jag inte kan underhålla min energi som blir värre i vissa perioder (längre under sommaren), Jag sitter då t.ex. och syr 20 timmar i sträck utan att äta eller dyl och är totalfokuserad på diverse projekt som jag måste hålla på med. Jag klarar inte av skolmiljöer och har väl någon variant av agorafobi men det är inte lika ohanterbart som det tidigare.
    Har blivit iproppad sertralin månader i sträck vid 2 olika tillfällen utan någonsomhelst verkan (däremot en del biverkningar), Har fått testa bland annat Lergigan och Inderal mot ångesten men det fungerade inte heller. Concerta mot adhdn som bara gav mig massa ångest och andra trevliga biverkningar. Och nu Strattera som jag tar för oregelbundet för att kunna utvärdera helt. Jag måste äta frukost innan stratteran och får inte ta den för sent på dagen vilket gör den mycket svårare än concertan som jag tvingade i mig 1 timme innan jag skulle upp på mornarna (med hjälp från pojkvän och för hög ljudnivå på datorn för att det ska vara hälsosamt), Det bidrog ju dessutom till att jag enbart sov 2-3 timmar per natt och var vaken resterande 20 vilket inte är helt hälsosamt det med.
     Anledningen till att jag skriver främst här är för att internet har förklarat för mig att bipolär sjukdom både beter sig väldigt mycket som adhd (iaf den maniska biten// i mitt fall förmodligen hypomaniska) och utöver det sitter i samma delar av hjärnan, samt att de som är samsjukliga adhd och bipolär sjukdom utvecklar den senare tidigare än de som är "rent" bipolära + de här små delarna med att de mediciner jag testat (om än få) inte hjälpt det minsta. Utöver det här så har jag ju också haft min beskärda del självhat med tillhörande självskadetendenser men mycket av det har försvunnit sen jag drog från min mor så det tänker jag ta som hennes skit.  Den som kan identifiera de här problemen gör mig en otrolig tjänst då det ofta inte kommer fram till läkaren och psyktanten (det glöms bort istället och så sitter jag och undrar vad jag gör där egentligen).

Jag tror att jag fått med allting och kudos till den som svarar, nu får ni ursäkta mig medans jag hyperventilerar över att jag avslöjat så mycket för er främlingar.

Anmäl
2014-03-16 13:03 #1 av: millib

Jag reagerar på att du skriver att du hallunicerar och är hypokondriskt gentemot din katt i deppiga perioder. Det är ju psykotiska besvär och liknar mer schizo än bipolär. Om man blir psykotisk när man är bipolär är det under en mani ej hypomani eller depression.

Och det är inte många som har dubbeldiagnos Adhd o Bipolär.

Anmäl
2014-03-16 13:29 #2 av: Radioactivekittycat

Jag är inte hypokondrisk mot min katt i deppiga perioder, snarare tvärtom, jag är som sagt inte "receptiv" mot ångest på samma sätt som när jag är "uppåt", inte för att jag behöver vara uppåt uppåt jag behöver bara vara "normalläge"(så normal jag kan bli) och uppåt för att få ångest, det är nästintill vardagligt då jag inte kan slappna av. Jag är dessutom inte hypokondrisk mot enbart henne heller utan det var ett exempel :) Och även om det inte är bipolärt så är det ju något och den som känner igen sig eller saker som den kan härleda till kan jättegärna få informera mig. Det sorteras liksom bort hos hjärndoktorn.

Anmäl
2014-03-17 13:54 #3 av: millib

Förstår inte alls vad du skrivit, väldigt osammanhängande.
Vad försöker du säga med din ångest? Att du har ångest jämt, eller bara när du blir mer uppvarvad?

Är du hypokondriker gentemot dig själv med?

Oavsett varför så ska du inte behöva må eller ha det så här.
Rent spontant låter dt inte som bipolär men även de symtomen kan vara diffusa och alla är ju inte "praktexempel".

Men att du har psykotiska inslag borde tas på allvar, de kan ju leda obehandlat till psykoser. Tycker du borde skriva på psykologi ifokus med...

Anmäl
2014-03-18 17:11 #4 av: Radioactivekittycat

Jag har som en underliggande ångest hela tiden, men den gör sig som mest tydlig vid 0 och + lägen.

Anmäl
2014-03-19 10:57 #5 av: millib

Jag vet inte vad 0 och + lägen är för något?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.