Annons:
Etikettdiagnos
Läst 4087 ggr
DivinA
2013-08-28 16:13

Depression och mani

Såhär fungerar det för mig. Jag kan aldrig lägga beslag på hur verkligheten ser ut för andra bipolärsjuka och jag ger inte mycket för att samla in allas upplevelser i fack. Därför skriver jag hur det i allmänhet kan se ut och hur jag själv upplever sjukdomen.

Depressiv fas - tidiga tecken Tillståndet är djupare än att man bara känner sig ledsen.  Upplevs som dyster, tungsint och hjälplös. Sorg är övergående, men nedstämdhet som varningstecken är konstant, den saknar process. När man är på väg in i ett depressivt skov kan man på morgonen vara deprimerad och sedan känna sig friskare framåt kvällen. Detta slätas ut sakta men säkert i takt med sjukdomsförloppet. Det går inte att avleda utan finns där oberoende av vad som sker runtomkring en. Ett exempel: Jag blir matt i hela kroppen och jättetrött. Sover bort all tid som kan sovas bort för att fly. Den vakna tiden ägnar jag mig åt att stirra, vara helt overksam och inne i mina tankar.   Oro, rastlöshet I början av sjukdomsförloppet finns en oro som blir irrationell och onödigt skrämmande. Man har svårt att sitta still och kan vara irriterande att umgås med. Detta varierar kraftigt under dygnet. Ett exempel: Innan jag fick min diagnos så var jag ständigt orolig för sjukdomar. Mina barn fick göra alla möjliga tester eftersom jag trodde att de var allvarligt sjuka. Senare övergick det till en oro över min egen hälsa. Jag upplevde sensationer i kroppen så som att läppen domnade bort. Jag kunde bita mig blodig i läppen utan att känna någonting alls. Jag kände delar av min kropp domna bort, ha myrkrypningar, kalla kårar längst med benen, huvudvärk, svullna händer som jag emellanåt inte ens kunde öppna ett mjölkpaket med eftersom det gjorde så ont. Jag besökte sjukhuset akut vid ett flertal tillfällen och man fann inget fysiskt fel trots alla tester och trots att jag faktiskt upplevde alla symptom och trots att jag var svullen på riktigt. Ett annat spöksymptom var att min tunga blev stel och jag kunde inte prata på flera dagar. Mot slutet av skovet var jag övertygad om att jag skulle dö. Jag skrev ett avskedsbrev och varje dag jag var med mina barn var den sista. Det blev en besatthet.   Irritabilitet, agitation Lättirriterad och labil i humöret.  Tål inte plötsliga ljud eller variation i sin tillvaro.  Aggressivitet mot omgivningen är vanligt. Ett exempel: Jag är i det depressiva skovet väldigt känslig för förändring. Jag vill inte att tiden ska röra sig och detta ger uttryck i att jag fotograferar och citerar folk hysteriskt för att "spara" tiden.   Ångest, konstant panikartad Svår ångest som från att variera under dygnet slätas ut till ett mer konstant tillstånd. Panikartade symptom är vanligt. Det är allvarliga tecken på försämring av tillståndet. Självmordsrisken är hög. Ett exempel: Jag hackar tänder när jag har panikångest, men det kan man ha även om man inte är på väg in i ett depressivt skov. Först då det sker tillsammans med de andra symptomen är det ett allvarligt tillstånd.     Initiativlöshet Man kan till en början inte klara uppgifter och senare blir det svårt att hantera uppgifter som verkar enkla i vanliga fall. Man orkar kanske inte ens sköta sin egen hygien för att man upplever ett motstånd. Apati och hopplöshet dominerar. Känslor av oförmögenhet till konstruktiv handling. Ett exempel: Det började med att jag undvek att betala räkningar. Från att ha varit jättenoggrann och ordningsam kunde jag inte ens höra talas om en räkning utan att vilja lägga mig under ett täcke. Senare fick hemmet lida. Jag städade aldrig eftersom jag inte ens såg hur rörigt det var. Jag har blivit ombedd att duscha vid ett flertal tillfällen när jag glömt bort att göra det. Smärtsam känslolöshet Den psykiska känslolösheten är ett mycket obehagligt tillstånd. Man är oförmögen att uppleva normala känsloreaktioner och är samtidigt medveten om det. Ett exempel: Jag och En vän satt och spelade gitarr och sjöng då jag kom på att jag inte upplevde några känslor. Låtar som jag kunde sjunga rakt ifrån själen med tårar i ögonen förut blev bara som blanka papper. Eftersom jag umgås med folk som ständigt får mig att skratta så märktes det tydligt att jag inte deltog längre. Om jag mot all förmodan började skratta så lät det inte uppriktigt, det var som om själen guppade och jag utstötte konstiga läten som jag hade svårt att sluta med när det väl börjat. Väldigt obehagligt!   Minskat socialt engagemang, isolering Man har många skäl till att inte behöva delta i sociala tillställningar. Ångest, irritation och de andra symptomen gör sitt jobb så det går av sig självt. Man litar inte på sig själv och känner sig väldigt udda och konstig även bland sina närmsta. Den intellektuella förmågan är nedsatt under de här perioderna.  Ett exempel: Svar på tal och roliga, spontana reaktioner som tidigare fanns där blev bara en sörja. Jag kunde inte återberätta någonting eftersom hela hjärnan inte var med i samtalet. En mening som i början var livfull avslutades tvärt eftersom jag glömde vad jag pratade om. Ork och lust saknas för att gå på alla evenemang osv. som man tyckte var roligt förr.  Tidiga varningstecken - Mani    Även om den maniska perioden inte är direkt farlig så finns det i vissa fall ändå risk fördödsfall. Det kan handla om att man varit igång jättelänge och glömmer äta, dricka och sova. När man är manisk känner man inte sig utbränd, för det finns liksom inget som kan stoppa en. Mani kan även gå över gränsen och orsaka psykos vilket kan vara direkt dödligt eftersom man då förlorar kontrollen över sig själv och sina handlingar.   Tecken: Nedsatt sömnbehov. Ökad aktivitetsnivå. Inga hungerkänslor/hinner inte äta Ökad irritabilitet Ökad intensitet. Humörsvängningar Eufori Starka kontraster mellan överdrivet glad/överdrivet ledsen Gråten i halsen oavsett vad man pratar om Allting är fantastiskt Besatthet kring en händelse/sak   Exempel: Jag sprutar idér när jag börjar bli manisk. Jag kan "fastna" i händelser. Tex. så skrev jag på min självbiografi dag ut och dag in och när jag var tvungen att gå någonstans hade jag papper och penna med mig så jag hela tiden kunde anteckna alla tankar som dök upp. Jag hinner inte alltid avsluta alla saker jag påbörjar eftersom jag kan tröttna på det jag höll på med när nya idér dyker upp. (Vilket det hela tiden gör) Jag får väldigt höga tankar om mig själv och ser mycket mer i det jag själv gör än vad som egentligen finns där.  Jag kan gå händelser i förväg och kraschar rejält när någonting kommer i vägen för det jag vill.   Mitt band skulle få åka med på Europaturné tillsammans med The Berzerker och jag var totalt lyrisk över det. Jag skulle äntligen få stå på scenen. Jag blev lovad att vi skulle åka, men också så sade folk omkring mig att jag inte skulle hoppas för mycket. Det lyssnade jag inte på. Jag hade blivit LOVAD! Jag sjöng och tränade rösten oavbrutet, läste på om sångteknik och allting kretsade kring turnén. Vi köpte trummor och sparade pengar till resan och jag kollade noga in rutten. När Berzerker gjort sin första Europaturné som de skulle göra innan vi skulle med så hade det inte gått så bra ekonomiskt som de hade trott. Det tar tid att göra sig ett namn på nya ställen och eftersom de gick back på denna turnén så var de tvungna att ställa in den vi skulle ha åkt med på. Min nya vän Todd (som lovat mig en turné och som spelar trummor i Berzerker och skulle spela trummor med Twilight orchestra på turnén)  var tvungen att sätta sig på flyget hem till Australien eftersom det inte fanns pengar att komma tillbaka till Sverige med. Vilken total krasch!! Jag åkte från himlen rakt ner i helvetet. Det var exakt så det kändes.   Jag har försökt hänga mig under en psykos som orsakades av en lång tid av mani. Jag trodde att jag kunde kommunicera med de döda genom att lamporna blinkade morsekoder till mig. Ett tag trodde jag att jag hade ett öga i min hand (som jag skurit upp lite så en blodådra putade ut) Det orsakades av psykosen.   Men det viktigaste man ska komma ihåg då någon lider av en psykos är att trots att de beter sig irrationellt och inte har kontakt med sig själva så är de inte farliga!!! (Förutom för sig själva) De är inte farligare än den övriga populationen. Det överdrivs verkligen i filmer och i media, men statistiken ger den verkliga bilden av hur det ser ut.

  • Redigerat 2021-04-23 15:37 av Lia
Annons:
DivinA
2013-08-28 16:15
#1

Fixar till *wall of text* i datorn när jag får tillgång.

Glimta
2013-10-03 17:33
#2

Fin text och jag kan hålla med dig i det mesta.. Jag har oxå gått igenom sånt. All lycka till dig. Jag har även hör att sånna som oss är oftas snälla att det är sånna känsliga omtänksamma som drabbas.

Upp till toppen
Annons: